Länkar: Svenska webbplatser

Webbplatser som avhandlar stenografi

• Finlands stenografförbund, Suomen Pikakirjoittajayhdistys ry: Allmän information om stenografi samt om förbundet och den Helsingforsbaserade medlemsföreningen Föreningen Gabelsberger. Beskrivningar av stenografisystemet och jämförelser mellan olika stenografers skrivsätt och stenografi som är olika starkt förkortad finns bara i den finska delen av webbplatsen (under rubriken Pikakirjoitusjärjestelmät med underrubriker).
• Hemsida för Kurtglim med en hel del om stenografi enligt Melins system – många sidor och många bilder i vad som skulle kunna kallas ett kreativt kaos
• Hemsida om Arends’ stenografi i Sverige med historik, presentation av systemet och illustrationer
• Något om stenografi på hemsida för Jörgen Strömberg
• Något om stenografi på Annas hemsida

Skolor och bibliotek

• Lista på annan sida på denna webbplats med länkar till sidor hos Skolverket



• Svensk Arkivinformation (SVAR) – bokhandel. Klicka på Sök och sök t.ex. på stenografi, så hittar du stenografiska rådsprotokoll från 1600-talet!
• SAB:s klassifikationskoder för ekonomiämnen, med Stenografi under Qbge (Umeå Universitetsbibliotek)
• Kungl. bibliotekets signeringsschema med signaturbeteckningar, där Stenografi återfinns under 51 Skrivkonst

Astrid Lindgren, som har stenograferat sina böcker

• Webbplatsen Astrid Lindgren: Om Pippi Låstrump: Var kommer påhitten ifrån? Ett citat: För att få tiden att gå tog jag mej för att stenografera ner Pippihistorierna – sedan min kontorstid var jag skicklig stenograf och jag skriver fortfarande alla mina böcker först i stenogram.
Bokförlaget Rabén & Sjögren (Norstedts): Astrid Lindgren berättar om sig själv
• Artikeln ”Astrid Lindgren berättar om sig själv” (Astrid Lindgrens Värld)
• Integrierte Gesamtschule Bonn-Beuel – Carl Grufman
• Astrid Lindgren (Katarina Forsman – Kiddy Corner)
  • Liten levnadsteckning
  • Pippi Långstrump
Om Astrid Lindgren (specialarbete på gymnasiet av Jonas Jardfelt) Fördjupningsarbete i svenska om Astrid Lindgren av Anneli Rytterlund

Andra biografiska artiklar

• Om memoarbok utgiven 1995 av riksbibliotekarien Erik Wilhelm Dahlgren (1848-1934), som arbetat som riksdagsstenograf
• Kort om författaren Waldemar Hammenhög (Aftonbladet)
• Kort biografi om filosofen Edmund Husserl, som efterlämnade ca 45 000 stenograferade manussidor
• Skoluppsats om Isaac Newton, där det nämns att denne i ett skede av sitt liv stenografiskt skrivit ned vad han uppfattade som sina synder
• Minnesskrift utgiven av Ingenjörsvetenskapsakademien om Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson, skapare av Volvo, där man får veta att Assar Gabrielsson lärde sig stenografi på Handelshögskolan, att han under en period var riksdagsstenograf och att han i sitt senare arbete hade stor glädje av sina stenografiska färdigheter
• Kort biografi om Robert Ervin Howard, författare till böckerna om Conan, som kunde stenografera
• Presentation av Stå upp-artisten John Lindqvist, som läst stenografi
• Kort biografi om Fjodor Dostojevskij som elevarbete av Erik 9B, där det bl.a. står: Med hjälp av en ung kvinnlig stenograf lyckades han skriva Brott och Straff på bara 26 dagar. Kvinnan blev senare hans hustru och den som lyckades ta honom och hans verk igenom alla kriser.

Om riksdagen och stenografi

• Riksdagen: Om protokollföringen (debatten i kammaren)
• Riksdagen: Om protokollföringen i riksdagens EU-nämnd
• Riksdagen: Om kammarkansliet, med riksdagsstenograferna
• Sesam – nyhetstidningen på lätt svenska: Om riksdagen, bl.a. om stenograferna
• Svegs studiecentrum: Kort referat av studieresa till Stockholm och riksdagen 1998 med bild på och text om stenograferna
• Riksdagen: Från tal till skrift i mer än hundra år, Kort historisk tillbakablick på debattstenograferingen i Sverige från 1830 (i avdelningen Språktorget)

Lagar som reglerar användning av stenografi i officiella sammanhang

• Rättegångsbalken (1942:740), där föreskrifter om stenografiska uppteckningar återfinns (fil på drygt 500 kb)
• Kungl. Maj:ts stadga (1953:511) angående protokollföring i utrikesnämnden
• Sjöförklaringskungörelsen (1967:294) – se 10 §
• Riksdagsordningen (1974:153) – med bestämmelser i 10 kap. om stenografering i EU-nämnden
• Förordning (1975:520) om protokollföring m.m. vid arrendenämnd och hyresnämnd
• Förordning (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna
• Sekretesslag (1980:100)
• Förordning (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol

Länkar där stenografi omnämns i olika sammanhang

• Aftonbladet nyheter: Herman Lindqvist/kolumnist (nämner Götrek och hans stenografisystem)
• Publikationsförteckning för lingvisten, f.d. riksdagsstenografen m.m. Hans Karlgren
• Kort om stenografiska brev från Nils Strindberg i Andrées ballongfärdsexpedition till Nordpolen
• Omnämnande av stenograf i besättningen på Titanic (under rubriken Bokhållare/Övriga | förstasida
• Omnnämnande av spansk stenograf som var s.k. ASCII Art-konstnär
• Aikidoteckningar av Gisela Döhler, vars teckningskonst beskrivs som att hon ”hittat ett slags stenografi för aikido”
• Länsmuseet Gävleborg: Mindre smickrande omnämnande av att stenografer i det gamla brukssystemet i början av 1900-talet utnyttjats av ledningen för ett järnbruk för att skriva ned vad som avhandlades på arbetarnas möten och vem som tyckte vad
• Göteborgs stads kommunfullmäktige: Yttranden 1998 nr 9, Kort tack till personer av olika katergorier, bl.a. fullmäktiges stenografer, vid mandatperiodens sista sammanträde
• Notis om TV-program måndagen den 8 maj 2000 kl. 00.35-02.55: UR-Akademins samlade kurser, Stenografi program 1–14: Att snabbt kunna föra anteckningar under ett sammanträde eller kanske när man tittar på ett intressant tv-program, det kan vara bra att kunna.
• Utbildningradions gästbok med bl.a. kommentar om stenografiprogrammet: Jag råkade komma in i ett UR-program mitt i natten, och nu, ett par timmar, fjorton program, och två dussin sidor anteckningar senare, har jag lärt mig grunderna i stenografi! Jag har alltid undrat hur det fungerar, så tack så mycket för det! V. Omarsson
• Friluftsfrämjandet i Sundsvall, svar på frågor i frågeslinga
  • 2000-10-18 Vem konstruerade den stenografi som vi använder i Sverige? (Svar: x Olov Melin)
  • 2000-09-03 Barnfrågor: 2. Är Stenografi läran om olika stenar? (Svar: Nej, ett skrivsätt)
• Historikerns Peter Englunds presentation av "tre älskares bekännelser", däribland den berömda dagboken av Samuel Pepys, skriven på 1600-talet på svårtydd stenografi
• Borlänge bibliotek: Boktips, där tolfte tipset gäller Pepys’ dagbok, förd på stenografi på 1600-talet och dechiffrerad och utgiven i början av 1800-talet, en mycket ärlig och öppenhjärtig dagbok – fast den antagligen inte var tänkt att läsas av några andra alls...
• Aftonbladet: Artikel 2000-03-31 om Herkules Jonssons Storverk av Tage Danielsson, där mamman i familjen kan stenografera.
• Aftonbladet: Artikel 1999-09-07 av Annette Kullenberg om f.d. statsrådet Ulla Lindström, där det bl.a. står: Ulla kunde stenografera och hon skrev upp allt som sades vid interna möten och sedan skrev hon ut det och publicerade briljant samtidshistoria. Hon gjorde demokratin och väljarna en tjänst, liksom samhällsvetarna och andra forskare.
• Tidskriften Sökaren nr 2 år 1996: Om spiritism av Håkan Arlebrand. Ett citat:
  Ett av de mest spridda av alla kanaliserade budskap är A Course in Miracles, som har sin upprinnelse hos den amerikanska psykologen Helen Schucman. Sommaren 1965 blev hon rejält omskakad, när en inre röst förkunnade: ”Detta är en kurs i mirakler. Var god och anteckna!” En tid av inre kamp följde. Sedan hon fått stöd av sin kollega, psykologiprofessorn Bill Thetford, valde Helen Schucman motvilligt att stenografera ned budskapen som kom från den inre rösten. När slutresultatet trycktes 1976, omfattade verket inalles 1188 sidor, som var arrangerade som ett kursmaterial. A Course in Miracles har översatts till cirka 20 språk.
• Hans sida: Vitsar, däribland en liten historia om några papegojor som kan stenografera (!) – djurhistoria 1
• Kulturtidskriften Pequod: Dikter av Peter Didsbury, där det i dikten Att ta adjö bl.a. heter:
  Problemet är hur du ska tilltala dig själv.
  Ska du kalla dig själv du eller använda ditt dopnamn?
  Det är svårt att veta. Det första är pikant, snobbigt, skälmskt.
  Vilket adjektiv du än vill använda för att säga att nånting inte är det.
  Det andra vore bättre om du kunde stava det Xnamn,
  börja med ett X, den typ av glättig stenografi som kunde vara en pietists.