Stenografisk omdaning av Stenografen

Vi har länge varit vana vid att den stenografiska texten i tidningen skrivs med exemplarisk precision, som i våra läroböcker.

Den traditionen har upprätthållits av våra s.k. autografer. Den vanligaste betydelsen av det ordet är ”namnteckning”, men i stenografikretsar används ordet för att beteckna den som ”skriver själv”, som ordet betyder i ordagrann översättning. Jämför med en kartograf, som ”skriver kartor”, och en fotograf, som ”skriver med ljus”.

Särskilt många har autograferna inte varit under Stenografens 43-åriga historia. Irma Sköldvall var med från början och autograferade de första årgångarna tillsammans med Karl-Erik Skarvall. Hon fortsatte sedan ensam ända fram till 1991, då Anna-Carin Brunnkvist tog över och autograferade ett antal nummer. Därefter åtog sig Ulla Holm autograferingen ”tills vidare”. Nu har Ulla bett att få avstå från huvudansvaret för den stenografiska texten.

Vi har då tagit tillfället i akt och funderat över den stenografiska texten i tidningen. Det kan vara bra att den är tydlig. Men samtidigt kan man fråga sig: Vilket intryck ger det om texten är så noggrann att den är nästan perfekt? Vilka skriver så? Är det så man skriver när man stenograferar?

Svaret är förstås nej. Den stil som har använts i tidningen är ett slags idealisk stil, där skillnader i lutning och längd, skillnad mellan spetsiga och runda övergångar och annat har varit instruktivt korrekt.

Men i praktiken har varje stenograf sin egen stil, med egen storlek på tecknen och egen lutning. Och skillnaderna i längd och andra karakteristika kan också variera. Även inom stenografin finns det olika handstilar, även om de inte får variera så starkt som inom vanlig skrift – för då skulle inte ens den som skrivit tecknen kunna läsa dem.

Hastighetsövningarna skrivs sedan ett par år tillbaka av olika stenografer. De har därmed kunnat demonstrera olika stenografiska handstilar – men bara på fortsättningsstadiet. Vi ser nu goda skäl att pröva en mer ”praktisk” stenografi även på övriga sidor.

Det innebär att vi kommer att ha flera olika autografer, och vi kommer inte att hålla så hårt på kravet på systemriktighet. I dagens stenografiundervisning lägger man inte heller så stor vikt vid systemkunskap utan tränar framför allt den praktiska användningen.

Att visa även nybörjarstenografer prov på olika stenografiska stilar kanske kan göra det lättare för dem att utveckla sin egen stenografiska stil. Vi kommer även fortsättningsvis att sträva efter att använda bara de förkortningar som ingår i systemets grundform, men några av de vanligaste fortsättningsförkortningarna kanske smyger sig in ibland.

I detta nummer presenterar sig några av våra nya autografer själva på sidan 14.

B & L

Tack, Ulla! Vi vill varmt tacka Ulla Holm för hennes autografarbete under de senaste åren. Säkert dyker Ullas stenogram upp i ett och annat tidningsnummer även framöver, men huvudansvaret har hon alltså inte längre.