|
Exempel på talspråksredigering
För att konkret belysa det Anita Hallberg beskriver i sin artikel återger vi på följande sida ett fritt hållet anförande i Stockholms kommunfullmäktige. Det återges dels ordagrant, dels i redigerad version. Det framgår att redan redigeringens styckeindelning och skiljetecken förbättrar läsbarheten.
Vid redigeringen får man göra många avvägningar av vad som bör ändras och hur. Är kanske ett annat tempus bättre? Vad bör man ersättas med just här? För den redigering som visas här står jag själv andra skulle säkert ha redigerat annorlunda.
Lars Lingvall
Ordagrant
|
Redigerat
|
Nu gällde ju den här motionen att man skulle ta fram ett bättre beslutsunderlag. Men det är väl precis som jag misstänkte att egentligen handlar det om att ni i sak vill diskutera dagistaxan en gång till och och det här med beslutsunderlag var väl mera då en förevändning. Vi har ju nyligen haft en debatt i sak om hur taxan skall utformas och efter vilka principer och vilken nivå och vi har också i det sammanhanget då presenterat ... Socialnämnden hade ju ett ganska utförligt underlag med jämförelser med taxor i andra delar av länet och annat som underlag för det här. Och det är ju också välkänt att det här med inkomstrelaterade taxor finns på åtskilliga håll även i vårt län. Så jag menar om det är bara underlag som man var ute efter så är man ganska väl tillgodosedd. Men som framgår av diskussionen det var väl inte riktigt det det handlade om utan ni ville demonstrera att ni tycker att man skall ha en progressiv dagistaxa att man liksom skall låsa in barnfamiljerna just genom en slags extra ... det som fungerar då som en extra skatt som bara drabbar barnfamiljer. Och jag kan väl då i och för sig göra ungefär som N. N. man hänvisar till tidigare välkända ståndpunkter och i mitt fall skulle det väl vara den välkända ståndpunkten att om man nu skall ha inkomstgraderade taxor ... så kan man ju fråga sig varför man just skall ge sig på barnfamiljerna. Varför kan vi inte ha en inkomstgraderad eltaxa i stället? Varför skall vi peka ut bara barnfamiljerna som föremål för de här extra progressiva taxorna? Nej debatten är som sagt var ganska väl känd och jag vill påstå att den taxan vi har är ganska väl avvägd också för ... genom olika hänsyn som man ändå måste ta med att personer i vanliga inkomstlägen betalar en enhetlig taxa men vi ger rabatt för de lägsta inkomsttagarna. Jag tycker det är den bästa avvägningen som vi kan göra.
|
Motionen gäller att man skall ta fram ett bättre beslutsunderlag. Men det är väl som jag misstänkte: egentligen vill ni diskutera dagistaxan en gång till, och detta med beslutsunderlag är snarare en förevändning.
Vi har nyligen haft en debatt i sak om hur taxan skall utformas, om principerna och om nivån på taxan. I det sammanhanget presenterade socialnämnden ett utförligt underlag, där det bl.a. fanns jämförelser med taxor i andra delar av länet. Det är också välkänt att inkomstrelaterade taxor finns på åtskilliga håll även i vårt län.
Om det bara är ett underlag ni är ute efter menar jag att ni är ganska väl tillgodosedda. Men som framgår av diskussionen handlar det väl inte riktigt om detta, utan ni vill demonstrera er åsikt att vi skall ha en progressiv dagistaxa, att vi skall låsa in barnfamiljerna genom något som fungerar som en extra skatt som drabbar bara barnfamiljer.
Jag skulle i och för sig kunna göra ungefär som N. N. och hänvisa till tidigare välkända ståndpunkter. I mitt fall skulle jag kunna säga: Om vi skall ha inkomstgraderade taxor kan man fråga sig varför vi skall ge oss på just barnfamiljerna. Varför kan vi inte inkomstgradera eltaxorna i stället? Varför skall vi peka ut bara barnfamiljerna som föremål för extra skatt progressiva taxor?
Argumenten är rätt välkända, och jag vill påstå att den taxa vi har är ganska väl avvägd, genom olika hänsyn som man måste ta, så att personer i vanliga inkomstlägen betalar en enhetlig taxa och de som har lägst inkomst får rabatt. Jag tycker att det är den bästa avvägning vi kan göra.
|
Talaren är en f.d. ledamot av Stockholms kommunfullmäktige med lång politisk erfarenhet.
(Taletid ca 2 minuter 15 sekunder; hastighet ca 245 stavelser per minut)
|
| |