Stadstävlingstext 1999 |
|
|
Stigande hastighet 80–180 stavelser/minut
/ = 15 sekunder, // = 30 sekunder, nytt stycke = 1 minut |
|
| Undersökningar visar att mer än hälften av alla svenskar anser att / de lider av tidsbrist. Det gäller naturligtvis framför allt småbarnsför//äldrar som önskar att de hade mer tid över för sina barn. Men det kan / också handla om att man vill ha mer tid för sig själv, för föreningsliv, utbild- |
80 |
| ning osv. I början av 1900-talet kämpade arbetarrörel/sen för kortare arbetsdagar. Man arbetade då så mycket som 11 // timmar per dag. År 1919 infördes 8 timmars arbetsdag. Det / innebar en klar förbättring av arbetarnas villkor. Trots att levnadsstandarden |
90 |
| var mycket lägre än i dag ansåg man uppenbarligen att samhället hade råd med kort/are arbetstid och att det var nödvändigt att tillmötesgå arbetarna i deras krav.// Nästa arbetstidsförkortning kom 1973 då alla anställda fick 40 / timmars arbetsvecka. Det innebar att arbetarna kunde vara lediga på lördagar. |
100 |
| Vi har alltså fått betydligt kortare arbetstid under de gångna åren, men de flesta svenskar anser ändå / inte att de har särskilt gott om tid. En vanlig svensk familj arbetade i genomsnitt // 48 timmar i veckan på 1950- talet. Det var i regel mannen i huset som gick till arbetet / sex dagar i veckan, medan kvinnan var hemma. Sedan dess har kvinnorna i stor utsträckning kommit ut på |
120 |
| arbetsmarknaden, men männen har inte i motsvarande grad lämnat arbetsmarknaden för att sköta hemmet. Följden är att en / familj med två vuxna i dag arbetar mer än 70 timmar i veckan. Familjens totala arbetstid har alltså ökat // kraftigt Dessutom måste en stor del av det arbete kvinnorna tidigare utförde i hemmet nu skötas på kvällar och helg/er. Den tid man har för varandra och sig själv minskar därmed ytterligare. I en undersökning som gjordes för några år sedan |
140 |
| kom man fram till att det skulle ha funnits 500 000 färre jobb i Sverige om man inte hade genomfört arbetstidsförkortningen 1973. / När man under senare år har diskuterat hur man skulle kunna minska arbetslösheten har man föreslagit kortare arbetstid som en // lösning på problemet. Men den höga arbetslösheten är inte det enda skälet till att man vill införa kortare arbetstid. Faktum är att / det finns miljöskäl som talar för att man bör införa kortare arbetstid. Det finns alltså ett samband mellan arbetstid och miljö. Industriländ- |
160 |
| erna lever med en överkonsumtion som beror på en överproduktion. Man måste därför fråga sig hur mycket arbete som behövs och hur mycket arbete / som är möjligt med hänsyn till tillgången på resurser. Man är i dag medveten om att all produktion påverkar miljön och att industrins utsläpp inom en snar framtid // kommer att påverka klimatet. Det finns ingen motsättning mellan åtgärder mot arbetslösheten och åtgärder mot klimatförändringar. De båda frågorna har / mycket gemensamt. Det som är bra för klimatet är bra för arbetsmarknaden och de rätta åtgärderna kan medföra stora vinster för näringsliv och sysselsättning. |
180 |
Get your own
free Home Page
