Stadstävlingstext 2000 |
|
|
Stigande hastighet 80–180 stavelser/minut
/ = 15 sekunder, // = 30 sekunder, nytt stycke = 1 minut |
|
| Undersökningar visar att mer än hälften av alla svenskar anser att / de lider av tidsbrist. Det gäller naturligtvis framför allt småbarnsför//äldrar som önskar att de hade mer tid över för sina barn. Men det kan / också handla om att man vill ha mer tid för sig själv, för föreningsliv, utbild- |
80 |
| Handel med varor och tjänster har förekommit i alla tider. Precis /som annan ekonomisk verksamhet har handeln alltid varit starkt regler//ad i Sverige. Om vi går långt tillbaka i tiden skulle all handel be/drivas i städerna. För att bli köpman måste man ha särskilt tillstånd och |
80 |
| det fick man endast efter en relativt lång praktikperiod hos någon handlare. / Det var först under andra hälften av 1800-talet som näringslivet avreg//lerades. Vid sidan av den reglerade handeln tilläts fri försäljning / av sådana varor som försäljaren själv tillverkat. Den berörda kommunen |
90 |
| kunde också i speciella fall ge tillstånd till viss handel. En person som ansågs ha svårig/heter att försörja sig på annat sätt kunde få sådant tillstånd. Detta var alltså ett sätt // för kommunerna att hålla nere kostnaderna för personer som behövde samhällets hjälp. / Det var framför allt kvinnor som fick sådana tillstånd att bedriva handel eftersom kvinnor |
100 |
| inte hade så många andra möjligheter att försörja sig. Handelns volym, utbredning och organisation / förändrades i nära samklang med förändringar i samhällslivet och ekonomiska förändringar. // Industrialiseringen medförde att många människor flyttade från landsbygden in till städerna, / vilket naturligtvis innebar stora förändringar för handeln. Sedan 1880 har antalet |
120 |
| affärsanställda i Sverige fyrdubblats. Denna förändringsprocess har fortsatt med skiftande styrka ända in i våra dagar / och kraftigt påverkat handelns struktur och lokalisering. Från början var handlare nästan uteslutande män, och långt in på // 1800 talet var även deras anställda män. Det var först mot slutet av 1800 talet som kvinnor i någon / större utsträckning kom in i handeln. Kring sekelskiftet utgjorde kvinnorna drygt 30 procent av den så kallade betjäningen. |
140 |
| Andelen kvinnor varierade mellan olika arbetsuppgifter och områden. Inte överraskande var andelen kvinnor lägst inom / handeln med järn- och maskinvaror och högst inom mode och pälsvaror. Arbetsförhållandena inom handeln var påfrestande på många sätt och // det fanns många regler när det gällde till exempel klädsel. Trots de genomgående långa arbetstiderna framstod handeln för många som attraktiv / i jämförelse med de alternativ som fanns. För både kvinnor och män var jordbruksarbete länge det vanligaste arbetet. För kvinnor som |
160 |
| bodde i städerna var anställning i familj det alternativ som stod till buds. Sådant arbete innebar i regel ännu längre arbetstider och ännu sämre / lön än arbete inom handeln. Att arbete inom handelsområdet var så attraktivt har också andra förklaringar. Handelsföretagen var i allmänhet // så små att det utvecklades nära relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare. De allra flesta företagen var rena familjeföretag, / och de något större hade bara någon eller några anställda. De anställda deltog i allmänhet i det praktiska arbetet tillsammans med ägaren. |
180 |
Get your own
free Home Page
