Artikeln nedan är hämtad ur
riksdagens informationsblad
Riksdagsveckan.

Punktlöst är gammalmodigt!

Många skrivregelsamlingar som har kommit ut under 90-talet rekommenderar att man använder punkt i s.k. avbrytningsförkortningar som bl.a. och t.ex. Det gör både Myndigheternas skrivregler, som vi följer i riksdagstrycket, och Svenska skrivregler, som är Svenska språknämndens skrivregelsamling. Det främsta skälet är att punkten är ett tydligt och bra sätt att markera att några bokstäver har utelämnats. Men det finns också andra skäl.

Alternativet är att skriva dessa förkortningar utan punkt men med mellanrum – blanksteg – mellan delarna. Då händer det dock lätt att de blir förvanskade. Många hoppar över blanksteget och skriver i stället bla och tex. Sådana skrivsätt är felaktiga. Och skriver man from, tom och mm betyder det dessutom någonting annat än fr o m, t o m och m m.

Men det krävs inte bara ett blanksteg mellan delarna – det måste också vara ett s.k. hårt blanksteg, vilket i varje fall ovana skribenter ofta glömmer och använder det vanliga blanksteget. När de sedan ändrar i texten så att radfallet i stycket ändras är det lätt hänt att förkortningen delas på två rader, så att det står exempelvis bl i slutet på en rad och ett ensamt a i början av nästa rad.

Något sådant kan man däremot inte råka ut för om man skriver förkortningar med punkt i stället för blanksteg. Efter en punkt som inte följs av blanksteg gör ordbehandlingsprogrammet nämligen aldrig ny rad.

Vidare rekommenderar både Myndigheternas skrivregler och Svenska skrivregler att man skriver initialer med punkt, exempelvis P.G. Gyllenhammar, O.J. Simpson, Leif G.W. Persson, John F. Kennedy. Turligt nog är det också det skrivsätt som är på modet sedan början av 90-talet.

T.o.m. initialförkortningar som IT kan man sedan några år tillbaka få se skrivna med punkt. Det gäller även sådana som uttalas som ord och inte som bokstäver. Så t.ex. skriver sig en möbelaffär här i staden R.O.O.M. – initialerna står för Reflection of open minds – och en stor klädkedja har ett varumärke som heter L.O.G.G., vilket skall uttydas Label of graded goods.

Skrivsätten med punkt härrör ur det traditionella boktrycket, ett vackert hantverk där normerna, skrivreglerna, förvaltades av yrkesfolk som redaktörer, sättare, faktorer, korrekturläsare och grafiska formgivare. Syftet med dessa normer var framför allt att åstadkomma estetiskt tilltalande texter.

Det andra sättet att skriva förkortningar – med blanksteg och utan punkt – har sin upprinnelse i den skrivmaskinsnorm som utvecklades på 60-talet, den s.k. systematiska maskinskrivningen. Dess normer förvaltades av yrkesfolk som maskinskriverskor och sekreterare och hade som främsta mål att göra maskinskrivningen effektiv och åstadkomma överblickbara maskinskrivna handlingar.

Dagens ordbehandlare har visserligen en del gemensamt med traditionell maskinskrivning när det gäller det sätt som produkten framställs på – texten skrivs på ett tangentbord. Men när det gäller produktens, textens, utseende har ordbehandlarna mer gemensamt med det traditionella boktrycket än med traditionell maskinskrivning.

De har exempelvis ett stort urval av boktrycksteckensnitt, de erbjuder stora valmöjligheter när det gäller rak, kursiv, mager eller halvfet stil i olika storlekar och det är inga problem att få rak högermarginal. Dessa möjligheter att med vanlig ordbehandlare åstadkomma en text som ser ut som boktryck är också ett skäl till att förkortningar skrivna med punkt upplevt en sådan renässans under 90-talet.

Alltså: Skriv initialer och avbrytningsförkortningar med punkt! Men se upp med förkortningar som ca och nr. Det är bara förkortningar där de sista bokstäverna i ordet har utelämnats som skall avslutas med punkt.

Anita Hallberg