Sekreterarmenuett

Sekreterarens synfält är ganska brett.
Vi har utsikt och insikt och ser även snett.
Personer vi möter är en palett
av temperament och idéer och sätt,
men vi är flexibla och ler blott kokett
och serverar vårt kaffe rykande hett,
spiller ej på byxan och undviker tvätt.
(Oh, hemska tanke, ger rodnad violett.)
I ”utländskan” böjer vi verben rätt.
Att kommatera är lätt som en plätt.
Konceptens ”diskution” vi ändrar nätt,
så Han tror Han stavar på bästa sätt.
(Hans språkvård är ynklig som en spaghett.)
Vi är som en skugga av Hans silhuett
men trivs när det stämmer med vår duett.
Gör gärna ett solo som i en operett
och kommer gärna på nästa bankett.

För honom vi svarar när Han gör reträtt,
fast vi saknar slips men har manschett,
som kan råka i dallring titt som tätt
när vi ska backa upp Hans chefsporträtt
utan att rösten kommer i falsett.
På sistone har vi emellertid sett
att orden stavas fel men anses vara rätt
när Hans pekfinger hamrar så Han blir svett.
Det måste vara så att någon pollett
ej trillat på plats i Hans laser-jet.
Nej, låt sekreterar’n på sin taburett
va’ nånting att räkna med, ges utvecklingsrätt.
Då ler vi och lägger på Hans assiett
så många pepparkakor att Han måste bli mätt.
Och kolesterolet – ja, det är ju inte fett.

Tack för ordet, and don’t forget
ett skämtsamt inlägg från en marionett
som gärna slutar med en piruett.

Berit Johansson